Åh alltså jag är så glad i min vallhund. Hon är så himla fin på alla sätt och jag känner mig lycklig lottad som får dela livet med henne.
Innan jag köpte Ruth bestämde jag mig för att vallningen skulle vara i fokus. Jag ville lära mig mer och jag ville ge vallningen en ärlig chans. Men först stod körkort på agendan. Och visst tog det sin lilla tid att få det där magiska körkortet, men när det väl var i hamn så stod vallning allra högst upp på priolistan. Så sen maj har vi spenderat en hel del tid bland fåren. Givetvis inte alls så mycket som jag drömt om, men så blir det när vi inte har fåren "runt knuten". Vi har fått till några pass i veckan(borsett får sommaruppehåll), och jag har fått sån otrolig mersmak. Jag är helt såld på vallning och på min vallhund. Varje pass är givande och lärorikt. Vi är ju båda rookies men försöker så gott vi kan! Förhoppningsvis blir det någon mer kurs i höst så vi kan få mer kött på benen! Hur som helst, det jag ville komma till är hur fantastisk Ruth är. Hon passar mig som handen i handsken och vallningen bidrar till sån otrolig glädje för oss båda. Vår relation har växt sig starkare och jag ser fram emot måååååånga år i hagen tillsammans med min bästa vän!
4 Comments
Middag hos Malin, vallning med fina vänner, lydnadsträning och mysig morgon - så har mitt senaste dygn sett ut. Lite av en dröm. Ruth gick förövrigt betydligt bättre i hagen idag. Galet vallningspepp! Igår träffade jag en tjej som jag har hjälpt med både träning och kost. Och...alltså, herrejävlar! Hennes utveckling både mentalt och fysisk är otrolig! Jag kunde inte låta bli att le och känna mig stolt. En sak är klar: ALLT är möjligt, bara du vill det tillräckligt mycket!
Jag fick även käftsmällen "Varje gång jag går in på din blogg blir jag förbannad över att du aldrig skriver om träning/kost". Haha, givetvis var det sagt med glimt glädje! Men jag fick en liten kick - kanske ska jag ta mig i kragen och skriva mer om träning, kost och hälsa. Vad säger ni? Är det något ni önskar? Eller har ni andra önskemål? Mer hundträning? Hit me! Först ett kort träningspass med Ruth, sen raka vägen till gymmet med syrran. Förbaskat bra start på den här fredagen! 13 km lugn löpning. Benen kändes fräscha och mitt mentala fick rensas på slagg. Alltså pass som dagens är magiska. Benen går på autopilot, andningen är lätt, soluppgång och tankarna kan få flöda. Jag inser mer och mer värdet av att blanda lugna & tuffa pass - det gör både kropp och knopp förbaskat gott! Nu är veckans tredje pass avklarat, och enligt schemat har jag ett pass kvar - INTERVALLER. Men känner jag mig själv rätt kommer det slinka in ytterligare ett lugnt pass.
Nu vankas det några timmars jobb innan vi sticker mot fårhagen! Och på tal om något helt annat, nästa vecka åker och jag syrran till Gotland för jobb. Alltså hur kul? Hur bra? Hur lyxigt? Bo på hotell, äta gott och träffa några leverantörer. Ibland är livet snällt! Ruth följer givetvis med och gör oss sällskap! Vi började morgonen i fårhagen med Carina. De senaste passen har inte alls känts bra, så jag har bollat mina tankar med både Carina & Nathalie. Försökt göra mig klokare och finula ut vart det egentligen brister. Så med nya och glada tankar körde vi tre pass i hagen. Jag tog många djupa andetag och lät enbart Ruth jobba med sin djurkänsla och attityd. Och sista passet kändes faktiskt bra.
Det är inte helt enkelt det här med vallning, men förbaskat roligt! Nu laddar vi batterierna inför morgondagens träning. Ruths första år har inte bestått av speciellt många lydnadpass. Inte alls så många som mina tidigare hundar har fått. Hela den här grejen med att skära korv, packa träningsväskan och ge sig iväg till en BK med träningsvänner har uteblivit. Anledningarna till det är ett flertal. Men framför allt har suget hos mig varit aningen mindre, och jag bestämde mig tidigt för att ägna mer tid åt vallningen. Och så har det verkligen blivit.
Men nu när Malin är tillbaka i staden så har det börjat suga i lydnadstarmen, så vi har fått till två pass den senaste veckan. Två pass som har varit både intressanta och förbaskat roliga. Jag upplever att Ruth inte har fått grepp om konceptet "träning" än. Kanske inte helt konstigt med tanke på den lilla mängden. Givetvis har vi små tränat lite inne och så, men det är ju en annan sak. Hur som helst så känns det inte riktigt som hon slagit ihop 1 plus 1. Att man måste göra uppgift för att få belöning är inte helt givet i hennes huvud, och hon känns ganska slipprad. Eller kanske skulle jag säga att hon rätt lätt tappar greppet om vad vi pysslar med. Det här är bitar vi måste jobba med. Malin & jag slog våra kloka huvuden ihop förra veckan, och kände oss otroligt kreativa. Haha! Ruth har hittills svarat fint på vår träning och det ska bli spännande att se om poletterna ramlar ner så småningom. Träningen fram över kommer vara noga planerade, och utrymme för att nästan "glömma" bort sig själv kommer inte finnas ;) Annars då? Jo, vi lägger om strategin kring Filurs fjärr. Den har blivit laddad och han tycker hela situationen blir jobbig på långt avstånd. Och det är ju dumt? Det ska ju vara både KUL och HÄFTIGT att göra en fjärr. Speciellt när man har en sån fin fjärr som Fille har på nära avstånd. Så för att bryta den jobbiga och trängda känslan står nya träningsupplägg på schemat. Filur svarade superfint och blev som ett barn på julafton när han klarade de svårare skiftena. Alltså det här med lydnad här himla kul! "Igår sa du imorgon"
Tyvärr en klassiker. Hur ofta säger vi inte så? Jag ska göra det imorgon... eller senare. Hur ofta blir senare eller imorgon av? Fråga dig själv, och svara med handen på hjärtat. Det behöver inte bara gälla träning, det kan handla om disk, matlådor, tvätt eller nåt helt annat. I vissa fall tror jag det är bra att skjuta på saker och tillåta sig ändra sin agenda, men bara under förutsättning att valet är aktivit och att det blir av. När det kommer till träning händer det att tillfällena skjuts upp en gång, två gånger, tre gångar ... vilket betyder att många tillfällen ställs in. Många värdefulla tillfällen. Lå låt inte ursäkterna för inställda träningspass bli många. Låt er inte falla i den gropen! Bestäm er och håll fast vid det, det kommer göra både er kropp och knopp gott. Alltså igår blev det mitt & Malins första lydnadspass ihop på ÅR?! Fille var ungefär lika glad som oss, och visade upp sina allra bästa sidor. Den hunden alltså! Och jag fick tillfälle att bolla mina tankenötter gällande Ruth, och Malin var inne på samma spår som jag. Ruth svarade otroligt fint på träningen, så nu håller vi den här planen någon månad och utvärderar.
Väl hemma blev det intervaller med Mr J. Dock ändrade vi lite i schemat och körde 1 km x 4 intervaller plus 4 km upp & nerjogg. Det kändes i både andning och ben, men till min stora glädje var känslan bättre än jag vågat tro. Träningen ger helt klart resultat. PEPP! Imorse blev det gymmet och långpromenad med Ruthis - nu vankas det några timmar jobb. |
Malou&RuthSmått överaktiv 26-årig tjej som brinner för träning i alla dess former, för så väl tvåbenta som håriga fyrbenta. Archives
September 2016
Categories
All
|